Piratpartiets partiledare ställer inte upp för omval

För den som missat det så har alltså vår partiledare Magnus Andersson aviserat att han inte ställer upp för omval på partiets höstmöte. Om du är medlem i partiet och inte läst mailet där han själv berättar om detta så föreslår jag att du gör det. Annars kan du läsa vidare för några av mina reflektioner kring min personliga historia av att arbeta sida vid sida med Magnus.

Magnus har varit partiledare i tre år. Han är visserligen den enda partiledare jag arbetat med, men jag vill ändå påpeka att han är den bästa partiledare jag haft. Jag kan inte på rak arm säga någon annan som jag hellre haft som partiledare de senaste åren, på ett rent personligt plan.

Jag minns inte exakt hur mitt engagemang i Piratpartiet började. Det hände i samband med att jag försökte börja skriva mer politiskt och blogga. Jag tror det var våren/sommaren 2016, alltså strax efter att Magnus blivit vald till partiledare. Då hade jag följt partiet mer eller mindre aktivt sedan 2008 (när jag för övrigt bara var 14 år!). Jag tror att det först var Nordenfur som uppmärksammade mitt skrivande och tyckte att jag skulle arbeta med partiets kommunikation, men det var Magnus som hjälpte mig på vägen till att faktiskt göra det.

Magnus visade snabbt stort förtroende för mig, och det är verkligen en karakteristik hos hans ledarskap som jag tycker är värt att fästa uppmärksamhet vid – Magnus är snar till tillit och som medarbetare känner man tydligt detta. Jag fick skriva i Magnus namn och han ställde alltid upp på att banta ner mina längre, torrare texter till något som fungerade som politiska debattartiklar.

På vägen bankade han in principen “Better done than perfect” som jag frekvent upprepat för mig själv under åren i Piratpartiet.

Nästa steg för mig i partiet togs när Mab tvingade med mig till Almedalen 2017 genom att helt sonika boka in mig i Antes bil och säga att Ung Pirat hade boende för mig (så minns jag det åtminstone!). När jag kom fram tog Magnus väl hand om mig och lät mig bo i hans husbil. Ett perfekt mottagande som gjorde att jag verkligen kände mig välkommen i piratrörelsen. Fram till dess hade jag varit lite skeptisk till om Piratpartiet var något jag ville satsa på, men Magnus ändrade den inställningen genom det personliga ledarskap han utstrålade. Jag tror inte att jag är ensam i detta.

När jag blev nominerad till partisekreterare 2017 var det återigen Mab som drev på. Men det var Magnus som övertygade mig om att acceptera. Jag arbetar inte med vem som helst, och jag tar inte på mig något så slitsamt som ett partisekreterarskap om jag inte tror på min arbetsledare.

Jag har därefter haft den goda lyckan att få arbeta väldigt tätt med Magnus kring två valrörelser på mindre än två år. Vi har haft minst ett möte i veckan, nästan alltid minst två timmar, under den perioden. Genom åren har det blivit ett par hundra timmar. Ångrar det inte det minsta.

Jag skulle beskriva Magnus ledarskap som vänligt, inlyssnande och ödmjukt. Han har alltid lyssnat på vad jag haft att säga, alltid accepterat att kompromissa i de fåtal frågor där vi tyckt olika. Jag har aldrig känt att han trampat på mig eller mina åsikter. När jag misslyckats med saker i min roll som partisekreterare har det inte lett till dålig stämning, utan till uppmuntranden om framtiden.

Jag tror att det ledarskapet och Magnus lugn var precis vad Piratpartiet internt behövde efter valförlusterna 2014, vad jag har förstått som interna slitningar och Annas pompösa utträde ur partiet. Magnus har byggt broar mellan gamla fraktioner, gett tillbaka partiet en del av sitt självförtroende och framtidstro och sett till att vi kunnat göra två valrörelser som varit bättre än jag och många andra trott, även om de inte gett det resultat vi önskat.

För att tala klarspråk så har Magnus jobbat skiten ur sig i ett par år nu, och ofta fått väldigt lite tack för detta. Han har lagt otroligt mycket tid, energi och pengar på Piratpartiet sedan han blev partiledare. Vårt parti är fantastiskt på många sätt och vis, men vi kräver väldigt mycket av våra ledare. Därför tycker jag att vi nu, efter valrörelserna 2018 och 2019, tar tillfället i akt och tackar Magnus för allt han gjort som partieldare de senaste åren.

Tack Magnus!