Satt idag och läste igenom Liberalernas kommunikationsstrategi inför valet 2018. Några saker var intressanta, men framför allt fångades mitt intresse av deras karakterisering av sina väljare som tre stereotyper: “den trogna tänkaren”, “den målmedvetna medborgaren”, och “den självständiga tänkaren”. Utöver de tråkiga namnen så kändes det som en nyttig tankeverksamhet att sysselsätta sig med, både som personlig reflektion och som partiverksamhet.
Så därför tänkte jag försöka mig på att göra samma analys av Piratpartiets väljare/sympatisörer. Jag lånar (kanske lite krystat, men åtminstone blir namnet mer spännande än Ls) namnen på mina från det isländska Piratpartiets de facto ansikte utåt, Birgitta Jonsdottir. När hon intervjuades om hur det varit att träffa Lawrence Lessig och Edward Snowden i Moskva förra året så sade hon att det var ett möte mellan “The academic, the poet and the geek”. Jag har nedan beskrivit de tre sorternas pirat jag identifierat. Vilken bakgrund har de? Vilka frågor prioriterar de? Vad vill de göra? Jag har också bifogat en pirat jag associerade till när jag skrev texten.
Akademikern
Akademikern kommer från en teoretisk bakgrund och är därför mindre intresserad av exakt hur problem ska lösas eller vilken sakpolitik som ska implementeras. Denna pirat ser man inte ofta på partiets vår- och höstmöten, utan den vistas hellre på sin blogg eller i kommentarsfält där den kan analysera samtidens händelser. Akademikern diskuterar principerna bakom piratideologin år ut och år in och tycker det är viktigt att definiera denna tydligt.
Påfallande ofta har Akademikern också just en akademisk bakgrund, men det är definitivt inget krav.
Akademikern tenderar att driva frågan om upphovsrättsreform ur ett brett perspektiv, gärna med en långtgående tanke om totalt avskaffande av denna. Den kompletterar detta med att fundera på andra områden där de anser att Internet och informationsåldern innebär ett paradigmskifte inom samhälle och politik. Detta är nämligen Akademikern övertygad om – Internet har orsakat djupgående förändringar.
Prioriterad fråga: Upphovsrättsreform
Typisk Akademiker: Rasmus Fleischer (Ja, jag väljer att kalla Fleischer för pirat även om han vad jag vet aldrig anslutit sig till Piratpartiet. För den som inte kan acceptera detta är Henrik Brändén ett bra exempel.)
Poeten
Poeten kommer från en kulturell eller aktivistisk bakgrund och är mest intresserad av att “leva” politiken. Poeten finns i första ledet på alla partiets demonstrationer och i sociala medier. Den vurmar för jämlikhet och mänskliga rättigheter och prioriterar också dessa frågor.
Poeten är påfallande ofta en person som har en bakgrund inom kulturella verksamheter, oavsett om denna varit professionell eller hobbyartad.
Poeten är ibland en person som förargas av hur kulturdelning plötsligt nästan blivit likställt med terrorism. Poeten vill leva i ett samhälle där alla skapar och delar med sig av kultur till varandra.
Prioriterad fråga: Jämlikhet och mänskliga rättigheter
Typisk Poet: Anton Nordenfur
Nörden
Nörden tycker att Piratpartiet är det enda partiet som “förstår” Internet och att friheten på Internet behöver bevaras. Nörden är ofta fanatisk motståndare mot övervakning och driver integritetsfrågorna hårdast. Nörden vill leva sitt eget liv, fri från staten och andras inblandning. Påfallande ofta blandas den viljan med ett uns av politikerförakt.
Nörden har nästan alltid sin bakgrund inom IT-industrier.
Nörden kämpar aktivt för frågor som nätneutralitet. Den tycker nästan alltid att partiet ska “hålla sig till sina kärnfrågor” och att breddningen var ett misstag.
Prioriterad fråga: Integritet
Typisk Nörd: Rick Falkvinge
Själv skulle jag stoppa in mig själv i Akademikern-facket, så beskrivningen av det är säkert lite mer positiv medans beskrivningen av de andra är lite mer parodisk. Nu var inte detta en särskilt seriös indelning, men jag tror att det finns ett uns av sanning i den, och jag tror att en av Piratpartiets utmaningar inför kommande val 2018/2019 är att kunna tilltala alla tre grupperna mer än något annat parti, samtidigt som man får dem att kunna komma överens och inte stöta bort varandra.