MHIA24, vecka 2

Politikens medialisering

Från diskussionen på seminariet om politikens medialisering tog jag med mig ett par olika tankar/idéer:

  1. Medialisering är ett för enkelt begrepp. All interaktion mellan människor är alltid medierad; vad som är intressant är vilket medium som är dominant och hur dess logik dikterar villkoren för människornas interaktion.
  2. Man måste skilja på två betydelser av ordet medium. Den ena syftar på det tekniska mediet – exempelvis tidning, fiberoptisk kabel, TV, brev, etc; den andra syftar på det innehållsliga mediet – exempelvis redaktionerna på stora TV-stationer eller tidningar. Dessa två samverkar; man kan aldrig fullt ut separera form och innehåll, men det är viktigt att kunna temporärt särskilja dem vid analys.
  3. När man talar om politikens medialisering i de termer vi gjorde på seminariet tänker jag att det är nyttigt att dela upp analysen i två lager: det första består av relationen mellan medieteknik och medieproducent, vilken medieras av medielogiken; det andra består av relationen mellan medieproducent och politiker, vilken medieras av medielogiken. Här blev det tydligt att kunna skilja på de olika betydelserna av “medium”.
  4. Det finns andra medialiseringar av politiken om är intressant. En som slog mig är hur de fossila bränslena medierat samhällets relation till energi, vilken får direkta avtryck i politiken.

Celebritetsstudier

På seminariet kring celebriteter fick jag framför allt en tanke som jag bär med mig:

  1. Kan man tolka kändisar som ett medium i sig själva? De medierar gemenskap mellan okända människor och skapar sålunda kollektiv som består av människor som egentligen inte känner varandra. Genom kändisskapet så är Donald Trump en kontaktyta mellan mig och en främling på fikarasten; därmed skapar han en konversationsvektor som för oss in i gemenskap. Bredare tolkat kan man kanske se detta som en ingång för att förstå fan-kultur.

2 Replies to “MHIA24, vecka 2”

  1. Många trådar här Mattias :-). När det gäller medialisering så bör man skilja på begreppen mediering och medialisering (se Fornäsrapporten, tex s 6). Vi har inte pratat så mycket om det, men mediering är liktydigt med förmedling i den mening du använder ordet, medan medialisering står för en större metahistorisk process på nivå med globalisering eller individualisering. Dock kan man förstås kritisera denna uppdelning. Ska det vara meningsfullt att tala om en verklig förändring, måste den kunna beläggas empiriskt och det är inte så enkelt. Är det verkligen fråga om en rätlinjig process? Och med ett bredare mediebegrepp – precis som du säger – är all interaktion mellan människor medierad. Kanske är det massmediering vi talar om, men i så fall – hur skiljer den sig från annan mediering ansikte mot ansikte osv, via brev osv.?
    Jo, man kan nog tala om Trump som ett slag medium, eller i alla fall som en kulturell figur som genererar diskurser och meningsskapande människor emellan.

    1. Såklart måste man skilja mellan mediering och medialisering. Inser nu att det kanske inte var så tydligt i originalinlägget… Min förståelse av medialiseringsbegreppet (grund som den kanske är) var att det åsyftade en trend av ökad mediering i den politiska sfären. Min poäng var då att detta ter sig felaktigt, eftersom mediering funnits historiskt med; snarare handlar det om ett skifte i det mediesystem som är dominant, vilket vi uppfattar som en medialisering eftersom det gamla mediesystemet är integrerat i vår kulturella förståelse. En massmedialisering kanske man kan tala om däremot.

Leave a Reply to mattias Cancel reply

Your email address will not be published.